Onda ben

Efter att vi konstaterat att solen sken och att det nästan var vindstilla ute bestämde vi oss för att gå en vandring på förmiddagen innan vi åker söderut. Det finns en vandring på ca 7 km till Taranaki Falls som drygt halva tiden går på "kalfjället" som vi bestämde oss för att gå. Jag hade problem att hänga med i barnens tempo utför idag eftersom mina lår är rejält ömma efter avslutningen på gårdagens tur, en utförslöpning på 11km och 950 höjdmeter. Andreas däremot är helt fräsch i benen. Hmm det måste bero på att han sprang åt andra hållet, eller?

Oavsett hur det är med den saken så var även dagens tur vacker och vi hade med oss "köket" och lagade lunch vid vattenfallet. Barnen knatade på bra men när det var dryga kilometern kvar till bilen började Ville bli lite trött i benen. Andreas frågade då om han ville lära sig ett knep som A brukar använda sig av när han blir trött. Håll i er här kommer knepet  "När du börjar bli trött då springer du 100m sen går du en bit sen springer du 100m igen osv".

A: Ska vi prova?

V: Ja!

Tro det eller ej det fungerade! Sista kilometern gick i en väldans fart och inte var det något prat om trötta ben heller. Ni som läser detta får gärna använda er av knepet näsa gång ni är ute och går och börjar bli trötta. 

Nu lite bilder från dagen tur.

Väl tillbaka hoppade vi in i vår kära Nissan och åkte ca 25 mil söderut till Paekakariki. Anledningen att vi stannade just här är att det ligger på lagom avstånd (ca 5mil) från Wellington. Vi skall nämligen åka med färjan till Sydön vid lunchtid i morgon. 

I kväll när vi satt och hängde utanför tältet så kom det några lokala förmågor förbi och frågade om barnen ville följa med och mata ålarna i bäcken som går vid campingen. Det var en farbrornsom hade börjat mata ålarna och de har blivit mer och mer tama. Direkt när de kastade i lite mat så kom det en hel drös med ålar och vissa var riktigt stora.

Vi fick också höra att vi missat ett gäng Orcas valar som kommit in till stranden i dag för att äta. De hade tydligen endast varit ett 10-tal meter från stranden. Tydligen hade det aldrig hänt förut. Det hade varit kul att se! 

Idag har vi WIFi för första fången på länge så nu skall jag lägg mig och se på SVT play!

God natt!

/Fru Elg