En rolig dag

Idag fick Tyra bestämma vad rubriken till dagens inlägg skulle heta, och då fick det bli: "Den roliga dagen". Främst syftar hon nog på att vi även idag tillbringade åtskilliga timmar i poolerna och åkandes i vattenrutschkanorna. Sammanlagt på två dagar så har nog barna varit i vattnet 11 timmar. Det är ganska nice när vattnet är minst 32 grader även för de lite större barnen (läs vuxna), annars brukar jag tycka att det ganska snabbt blir kallt när man är på ex Aqua Nova och badar. 

Under förmiddagen var jag och ungarna och badade medan Anna cyklade MTB på samma stigar som jag cyklade igår. Av någon underlig anledning kom hon hem mindre blodig än mig. Dock är det på sin plats att beskriva min vurpa från igår och som Anna skrev var min hittills mest spektakulära vurpa lite mer. För er som blev orolig kan jag dock först meddela att jag klarade mig bra med endast lite blodvite, dvs klart lindrigare än när jag fick en fraktur i armen under tävling i Strängnäs eller när jag bröt näsbenet i Trollhättan. Den här gången så kom jag cyklande på en smal stig som slingrade sig i serpentiner ner för en brant sluttning. Jag körde inte särskilt fort men av någon anledning så for jag av stigen och föll över cykeln åt sidan och eftersom det var så brant så fanns den ingen mark att sätta ner foten på så istället slutade det med en luftfärd på några meter, tillräckligt lång för att jag hann tänka att detta kan sluta riktigt illa. Hursomhelst så landade jag i ett rammel av kvistar och grenar på ryggen och fick cykeln över mig. Det var nog bra att jag för dagen cyklade runt med ryggsäck som dämpade fallet något. Efter att ha konstaterat att det slutade relativt bra var det bara att försöka ta sig upp till stigen igen vilket inte var det lättaste. Snabbanalysen av vurpan är att jag var ovan med att 29- tummaren som jag cyklade på inte är lika kvick i svängarna som en 26-tummare och att man i detta land bromsar bakhjulet med vänster hand och inte som hemma med höger. Tydligen åkte jag över min förmåga också :) Då jag av förståeliga skäl inte har någon bild från kraschen bjussar jag på ett självporträtt av Anna tagen under hennes tur idag.

 När Anna åkt klart så löste hon av mig vid badet och jag tog en tur upp till Mt Isobel som är högsta toppen (1348 m) bakom Hanmer Springs. Stigen var bitvis rejält brant så det blev mkt vandring upp. 

Nedan skickar jag även med ett kort tillägnat "Trailkungen Henriksson" som jag nog tror han kommer gilla.

Precis när vi packat in oss i bilen och var redo att åka från Hanmer Springs blev vi att prata med en gubbe som höll på att ställa in en massa lustiga cyklar för förvaring över natten. Det var så kallade Fatbikes med enormt stora däck som ska vara suveräna att åka på på grusigt och löst underlag (jag tror dom togs fram för att cykla på snö med). Det visade sig att han lånade ut sina cyklar eftersom han gillade att de användes och efter att testat dem lite så var vi på vippen att förlänga våran vistelse i Hanmer med ytterligare ett dygn så vi skulle kunna testa cyklarna rejält på de fina stigarna i morgon. Nu hann vi inte mer än provcykla dem på en ganska så lös grusstig men de gick otroligt stabilt och lätt. Så här såg en sådan cykel ut.

Målet med kvällens bilresa var att ta oss upp till Arthurs Pass som ligger uppe i Soouthern Alps mellan öst och västkusten. Vi hann inte riktigt fram för det blev så otroligt fotoscenic så vi var tvungen att stanna lite nu och då. 

Nu har vi i allafall slagit upp vårt tält bredvid en liten bäck. Alla sover utom jag som precis har skrivit klart dagens inlägg om en rolig dag.