Abel Tasman - dag 1

I morse vaknade vi av alarmet på telefon eftersom vi var tvungna att vara i Marahau kl 8:30. Det är inte ofta vi behöver sätta ett alarm och emellanåt måste vi faktiskt reflektera över hur lyxigt det är! 

Väl i Marahau så hade vi bokat en vattentaxi som skulle släppa av oss på en strand ungefär halvvägs ut i Abel Tasmans nationalpark. Vår plan var/är sedan att vandra kustleden tillbaka till Marahau. Väl där visade det sig vara lågvatten och det var en ganska lustig känsla att behöva äntra båten på land för att sedan bli utdragen av en traktor ca 500 m innan kaptenen tog över. Påvägen till vår startstrand, Bark Bay så körde båten även förbi en häftig stenformation som heter "Split Apple rock" som helt enkelt ser ut som ett gigantiskt äpple som är delat precis på mitten. Ju längre ut i Abel Tasman (Abel Tasman var förövrigt en holländsk sjöfarare som området blev uppkallat efter) desto sämre blev vädret. Då kändes det ganska motigt att sitta kvar längst på båten och se alla andra som hoppade av tidigare och som tittade medlidande på oss. När vi väl var framme så var det rejält grått och regnigt. 

Vi stördes dock inte så mkt av regnet då det var varmt ute och humöret var på topp hos alla.

Efter hand så blev vädret bättre och bättre och på EM tittade även solen fram vilket förstärker alla färger ytterligare. Och det är verkligen ett vackert landskap vi befinner oss i. Kusten är kuperad och vegetationen tät som bryts av med jämna mellanrum av gyllenbruna stränder. Nedan följer några vyer över härliga stränder. 

Vid den nedersta av de två är där vi sover i natt, Anchorage Bay. 

Jag och Tyra passade även på att ta ett dopp (klart kallare än i Australien, föga oväntat) medan Ville nöjde sig med att titta på. 

Idag var planen att gå lite knappt 13 km vilket var en ganska tuff uppgift då det var ganska kuperat. Ungarna kämpade på grymt bra även om det så klart blev lite jobbigt på slutet. Dagens trix var dock att ge Ville en förtrollad stav som han genom att daska i rumpan på folk kunde ge extra kraft, funkade bra! Så här i efterhand kanske vi borde ha tackat ja till erbjudandet vi fick av en gubbe som skulle åka båt över sista viken. Fågelvägen var det bara 1 km men att gå runt var ca 5,5 km. Vi tackade så mkt för hans erbjudande men kände då att det vore fint att se hur stigen gick..... (Vid lågvatten går det förövrigt att gå tvärs över viken men vi var där lite för tidigt för att kunna gå, men när vi väl hunnit runt så var det lågvatten)

Hur som helst hade vi en riktigt fin dag och med många stopp så var vi inte framme förrän vid ca 17:30. Här är hela gänget tillslut framme vid vår strand. 

Efter lite skattjakt och matlagning så kom Tyra på att hon måste träna lite på bokstaven Å. Och det gör man ju lämpligast på stranden!