Tongariro Nationalpark

I går när vi kom fram till Whakapapa ösregnade det och dimman låg tät ute vilket innebar att vi inte såg någonting av hur det ser ut här uppe. Men vi blev inte besvikna när vi klev upp i morse.

Whakapapa där vi bor ligger på ca 1000m höjd vilket medför att det är ganska kyligt ute så idag åkte superunderställen och långbyxorna på för första gången under resan. 

Vi konstaterade direkt på morgonen att det inte var att tänka på att gå Tongariro crossing i dag då det blåste 70 km/h ovanför trädgränsen. Men enligt prognosen skall det mojna till i morgon så crossingen får bli morgondagens projekt.  

Vi blev tipsad om en kortare tur som kallades Silica rapids så gick den på förmiddagen. Det var en tur på knappa 7 km som gick i mer skyddad terräng men där vi bitvis var ovanför trädgränsen och fick lite fjällkänsla.  

Som ni ser på bilderna så påminner det en heldel om fjällen men ändå inte. Det fanns träd som såg exat ut som fjällbjörk förutom att bladen endast var 5mm stora men det fanns också en hel del träd/växter vi ej har hemma. Det är till exempel inte ofta i man stöter på träd som nedanstående alldeles vid trädgränsen i Sverige. 

 

Lunchen tillagades tillbaka vid stugan där vi bor. Den påminner för övrigt väldigt mycket om en STF stuga. Både vad gäller själva byggnaderna men även typen av människor man stöter på här. Vi trivs som ni förstår väldigt bra. 

Efter lunch tog vi en biltur upp till Whakapapa Ski resort. Det Kan nog vara rätt skaplig skidåkning här på vintern men det krävs MYCKET snö för det var otroligt stenigt. 

Innan middagen var Andreas ut på en joggingtur upp till ett vattenfall. En tur som vi skall gå med barnen på tisdag om vädret är bra. Själv spar jag på mina krafter till i morgon. 

Tack och god natt

/Fru Elg

Halvvägs.....

Om vi har räknat rätt så har vi idag kommit halvvägs på vår resa. Det känns lite konstigt eftersom det både känns som om vi varit borta väldigt länge samtidigt som det känns som om det gått väldigt fort. Oavsett vilket så har i alla fall första hälften varit kanon!

Imorse så inträffade dagens höjdpunkt då vi fick Skypa med Viggo alias "Kingen"! Hur grymt som helst att kunna se honom "live", vi ser fram emot att få göra det igen. Utöver detta så har jag och Anna hunnit med att springa varsin tur, upp till Huka Falls och tillbaka och därefter så åkte vi till ett ställe där en varm bäck rinner ut i Waikato river vilket gör det till ett perfekt badställe. Man reglerar helt enkelt temperaturen genom att simma in i bäcken där det är ca 40 grader om man vill ha det varmt och ut i älven om man vill ha det kallt (och där är det verkligen kallt). Det är riktigt läckert! Vi kom dock dit samtidigt som många andra och vi som hade trott vi skulle vara där själva då det var helt folktomt när vi sprang förbi tidigare. Nedan Anna där det är som varmast.

Och nedan ett kort taget över älven under löpturen i morse, vattnet har en härligt blå färg.

Efter badet så åkte vi och bunkrade upp eftersom vi ska iväg till bergen några dagar. (Man vill gärna kalla det fjällen då det påminner mkt om våra svenska fjäll, men det kanske blir fel? Finns fjäll bara i Sverige?) Planen är nämligen att vi ska göra Tongariro crossing som är en av de populära Great Walks som finns på NZ. Denna vandring lär vara den finaste endagsvandringen på NZ och vi kan själva hålla med om att den är fin då vi gått halva tidigare. Tanken är att jag och Anna ska turas om att göra den så vi har sett till att checka in i stuga två nätter här uppe. Vi får se hur det blir för vädret är inte direkt något vandringsväder då det har öst ner regn sedan vi kom upp hit i kväll. Vilken tur då att vi har en stuga att sova i! Det tycker även Ville och Tyra som fick lite frispel på kuppen.....

Varma bad

I morse var det väldigt nära att jag klev upp och skällde ut våra campinggrannar. Vaknade nämligen av ljudet av ett datorspel kl 04:14 blipp blipp biiiip lät det. Vem F...n låter sina barn leka med en dator/padda den tiden på dygnet när de bor på camping?

Precis när jag skulle gå upp och skälla ut dom kom jag på att Andreas berättat att han sett en pappa sittande i köket och sett helt slut ut. Han var på campingsemester med sin familj dvs fru och två barn en på ca 6 mån och på dryga 2år. Jag kom plötsligt i håg hur trött man kunde vara när barnen var i den åldern och kunde jag förstå att någon lät barnet leka med paddan vid denna tid. Så i stället för att kliva upp och skälla stoppade jag in mina lurar i öronen, lyssnade på en sommarpratare och somnade om.

Även i natt har vi större delen av natten legat och lyssnat till regnsmatter mot tältduken. Men när det väl var dags att kliva upp hade regnmolnen skingrats och vi kunde packa ihop ett i stortsett torrt tält. I dag var planen att åka till Taupo som ligger ca 1 h från från Rotorua. Vi hade blivit tipsade att den fanns en bäck halvvägs till Taupo som är uppvärmd av varma källor där man kan bada. Vi letade oss dit och vilket stället. Efter att promenerat ca 200 meter utefter bäcken och kom vi till ett lite berdare pari med ett litet vattenfall där man kunde bada. Skulle uppskatta att vattnet var ca 38 grader 

Den enda minus sidan är att den inte luktar super gott av vattnet. 

Sen tog vi ett stopp vid Huka Falls och lagade lunch. Det stoppet kändes lite som ett "been there done that" stopp om ni förstår vad jag menar. Men här kommer iaf ett kort. 

Väl i Taupo blev vi varse om att det denna helg är en stor cykletävling här, Taupo cycle challange. I morgon ska ca 10000 pers skall cykla de ca 16 milen runt lake Taupo. Det var några, ca 50 pers, som startade redan idag och de skall cykla så många varv som möjligt och rekordet är 8 varv. Det kändes lite som att komma till Motala i Juni. 

Efter att vi checkat in på campingen åkte vi in till stan en sväng. Det visade sig att det gick ett GP lopp där i kväll så vi stannade och tittade på det. Kvällarna här på NZ är lite kallare så innan vi var tillbaka vid campingen så var vi lite små huttriga. Då var det rätt härligt att poolen på campingen är tempererad (38 grader) så att vi kunde ta ett kvällsdopp och få upp värmen innan vi kröp in i tältet. 

God natt!

/A

MTB, och så lite kultur också...,

I natt var det svårt att sova, dels pga ett fantastiskt SMS som damp ner i mobilen (trotts att vi egentligen inte har ngn mottagning på mobilen där vi bor nu) och som gjorde oss uppspelta och dels pga ett kraftigt regnväder som gjorde att man funderade på när de första dropparna skulle tränga igenom tältet. Tillslut fick vi vuxna några timmars sömn, för barnens del så sov de som stockar som vanligt. 

Även på morgonen regnade det och vi började därför dagen med att åka in till turistbyrån för att prata lite med en DOC-kvinna angående ev kommande turer och ställen att bo på. DOC står för Department Of Conservation och är en statlig myndighet som bla ansvarar för att hålla leder och stugor i skick. Dessutom så har de en massa ställen att slå upp tält på där det finns toa och ibland även duschmöjligheter. Dessa campingar kostar pengar men är i regel ganska billiga att bo på. Efter besöket hos DOC-kvinnan hade vi en del nya uppslag på vad vi kan göra framöver.

Både Anna och jag insåg att det troligtvis kommer att dröja länge innan vi kommer att ha möjlighet att cykla på så fina leder som det finns här igen så vi bestämde oss för att stanna en natt till i Rotorua. På FM så drog jag en repa och denna gång hade jag sett till att äta innan. Även idag var det en kanonupplevelse även om det regnade kraftigt på slutet. Undertiden jag cyklade var Anna och ungarna och besökte en Maoriby. Dels så fick de se ett framträdande av de som bodde i byn (ungarna satt som förstenade under hela framträdandet, dels pga de var lite rädda men även för att det var spännande) och dessutom så fanns det en massa platser med termisk aktivitet att titta på såsom gejsrar och bubblande lerpölar. 

Efter en välbehövlig dusch för Andreas och en välbehövlig lunch för alla så gjorde vi en rokad, jag och ungarna släppte av Anna som skulle cykla medan ungarna fick visa mig maoirbyn. Anna hade fint väder, tom med en del sol, och var nöjd med cyklingen även idag även om bakdelen kände av tidigare cykling.

På kvällen blev det lite häng i aktivitetsrummet och så passade vi på att tvätt lite också, bara så ni vet.

Imorgon är planen att samla ihop vårt pick och pack och dra till Taupo. Tjing!

Mountainbike Rotorua

Redan igår var vi och rekade var Mountainbikelederna startade, var man skulle hyra cyklar och om det gick att hyra barncyklar,vilket det gjorde.  Det enda orosmolnet var att de lovat regnväder idag. När vi vaknade var det grått på himmelen men det regnade inte så direkt efter frukost åkte vi till Whakarewarewa Forest mountainbike tracks. 

Där fanns sammanlagt 160 km led fördelat på 72 leder i olika svårighetsgrader. Allt från mkt lätt till mkt svåra. När vi hyrt cyklar begav vi oss ut på en tur tillsammans hela familjen. Vi började med att värma upp med "kids loopen" sen gav vi oss på en lite längre tur på både gröna och vita leder. Barnen cyklade på som bara den. 

Lite energipåfyllning och välförtjänt vila.

Det var verkligen vansinnigt roligt att cykla med barnen. Framför allt var det kul att båda barnen tyckte att det var sååå roligt. 

När vi kom tillbaka till starten så åkte jag på en tur medan de andra lunchde. Jag har cyklat en hel del de senaste tre åren men då har det varit på landsväg. Sist jag cyklade mountainbike var nog nästan när vi bodde Luleå och det börjar ju bli några år sedan. Ska sanningen fram så har jag inte varit sugen alls på att cykla mountainbike. Men att cykla idag var bland det roligaste jag någonsin gjort. Jag vet en som ska köpa en MTB när hon kommer hem. 

Fast tyvärr kommer det inte att finnas leder som dessa hemma i Svedala. Men är det bara hälften så roligt som idag så är det ändå väldigt skoj. Lederna här var var helt fantastiska! Framförallt var det oerhört släta och fina stigar som saknade både rötter och stenar och när man verkligen ansträngt sig för att bygga lederna med otaliga velodromkurvor och sköna gupp vill man aldrig sluta cykla. Då det även är rejält kuperat, toppen var på 750 m ö h, så kan det även bli lååånga härliga nedförsbackar som gör att man mest behöver fokusera på att bromsa och svänga.

Även Andreas var så klart i väg på en tur på egen hand. Även han hade en fantastiskt fin tur även om han gjorde misstaget att åka i väg på en 3h tur utan att ta med sig något att stoppa i sig förutom vatten. När han kom tillbaka kan man säga att han var lycklig men väldigt tom på energi. Man kan ju tycka att han borde veta bättre :-) 

Det blev en heldag för familjen Elgesjö vid  cyklingen vi kom dit halv tio och åkte hem efter fyra. 

Väl tillbaka på campingen åt vi en välförtjänt middag och sen blev det filmmys resten av kvällen. 

Om vädrets makter är på vår sida i morgon så lutar det åt att det blir en förmiddag i Whakarewarewa Forest även i morgon. 

/Anna

Coromandel till Rotorua

Efter ihopplockning av vårt bohag och intagandet av frukost som idag bestod av chockladpudding (ungarna var väldigt bestämda igår när vi handlade och skulle absolut ha chokladyoghurt, men det var det visst inte) så begav vi oss till Driving creek några minuters väg från där vi bodde. I början av 70-talet så var det en man där som öppnade ett krukmakeri och för att få hem terracottalera för sin tillverkning så gjorde han en kort järnväg på ca 300 meter som han fraktade leran på. Efterhand så utökades järnvägen då mera lera behövdes men då terrängen är oländig (läs brant) så var det ett ganska styvt projekt för en ensam entusiast. För att komma vidare med bygget så fick han ta lån men efter ett antal år så kunde han inte bära sina lån med den produktion som han åstadkom. Så började han ta betalt, 5 dollar, av turister för att åka med järnvägen. Det blev en succé och efter två år kunde han betala av sina skulder. Mannen var dock biten vad gäller järnvägsbygge och han byggde vidare på sin hobbyjärnväg och idag är den tre km lång och klättrar hela 170 höjdmetrar upp på berget. För att ta sig dit så färdas man över ett antal broar och genom ett antal tunnlar och på ett ställde så slår nästan järnvägen knut på sig själv. Det hela var en väldigt trevlig familjeupplevelse och resan upp och ner tog en dryg timme dessutom är det kul med något som från början inte var tänkt att bli en turistattraktion då blir det lite mer genuint på något sätt.

Efter detta var det dags att hoppa i ett annat fordon som gick lite snabbare. Anna styrde vår Nissan stabilt genom det oerhört vackra landskapet söderut från Coromandel mot dagens slutdestination Rotorua. Man skulle kunna få kortknäpparfinger  (att jämföras med tennisarmbåge) under en sådan färd på grund av alla vackra platser man åker förbi och nedan kommer ett random kort från dagens biltur.

På vägen blev det lunch bestående av pasta och bacon, äter man utomhus tenderar det mesta att smaka gott.

Väl framme i Rotorua så ägnade vi EM/ kvällen åt att lägga upp taktiken för de närmaste dagarna samt lite pingis och biljardspel. Rotorua är främst känt för alla termiska fenomen som man kan se och ta del av här med gejsrar, bubblande lera och varma bad. Dessutom så ska det finnas väldigt fin Mtb-cykling här så vi lär nog få tillräckligt att göra de kommande dagarna! 

Ett udda ställe

Vi hade bestämt oss för att förflytta oss till en annan del av Coromandel idag. Men vart visste vi inte när vi packade ihop tältet i morse. Anledningen var att när vi kom till NZ köpte vi en Lonley Planet men istället för att köpa den vanliga Resehandboken så köpte vi en som hette Discover NZ. Vid första anblicken tyckte vi att den verkade perfekt för oss eftersom vi varken är intresserad av var man kan äta eller bo utan med vad man kan göra här. Men efter att ha haft den ett par dagar börjar vi inse att det var ett misstag. Detta eftersom dom endast tar upp det man inte får missa med andra ord turist fällorna. Kanske fel att kalla det turistfällor eftersom de är välvärda ett besök men det är iaf sånna ställen där det är väldigt många turister. Ett exemple är att här på Coromanel skrev de bara om Hot Beach och Cathedral Cove där vi var igår. Inte ett ord till om Coromandel och därför hade vi inte någon plan vi skulle styra Nissan idag. 

Efter en titt på kartan bestämde vi oss för att åka till Coromandel Town som är en lite större ort sär vi tänkte att de har en turistbyrå där vi kan fålite tips. Det fanns två vägar att välja mellan för att ta sig dit. En lite större, men som var dubbelt så lång, och en mindre som genade över berget. Vi valde den lilla och när vi åkt en liten bit så övergick den till att bli grusväg och det en varningsskylt att vägen var extremt kurvig och backig, vilket visade sig vara sant. Dessutom var det inga skyddsräcken någonstans och om vi hade råkat åka av i en kurva finns det risk att varken vi eller bilen någonsin skulle ha återfunnits i den tjocka skogen som fanns nedanför. Hur som hellst är vi glad att vi tog den vägen för när vi hade knappa milen kvar till Coromandel Town kom vi till ett lustigt ställe mitt i skogen som heter Water Works admusment park. "Sutiable for kids under 84 years" stod det på skylten. Vi bestämde oss för att stanna och kolla vad det var. Det visade sig vara en park som var uppbyggd av återvunna material och den idérikedom han som byggt detta besitter imponerade verkligen på oss. Detta ställe gick rakt in på en topplacering hos barnen bland de saker vi gjort på resan. Men även vi vuxna hade roligt. De hade till exempel en cykelkarusell med grymutväxling. Tyra fixade att trampa runt den.

En gunga för två i ett gammalt traktordäck

 

En linbana som gick fort som bara den och mycket mycket mer. 

Som några av er vet så har vi tänkt köpa en självgående gräsklippare till näsa sommar. Men nu har vi ändrat oss vi har fått en bättre ide vi skall bygga om Andreas cykel!

Vad tror om det? Förena nytta med nöje.

Sen hade fanns det även några scener från verkliga livet.

Detta ställe skulle vi aldrig ha åkt till om vi inte råkat köra förbi det men vi var alla överens om att det var väl värt ett besök. 

Väl i Coromandel så handlade vi lite mat som vi gick till en park för att tilllaga. Medan A började med maten gick jag och V på toa och där träffade vi en dam som frågade varifrån vi kom. När jag svarade att vi var svensar sa hon "åh kul jag är dansk eller rättare sagt min mormors mormor var född i Danmark". Dessutom var hennes kiropraktor svensk, snacka om sammanträffande. Efter att vi pratat ett tag på toaletten undrade hon om jag hade en karta så kunde hon visa lite fina ställen att besöka. Jag letade fram en karta och en dryg halvtimme senare hade vi en fullklottrad kartbok (som ägs av hyrbilsfirman) ett namn på hennes kompisars föräldrar som vi kunde kontakta och fråga om vi fick campa hos samt hennes adress och telefonnummer och ett löfte om att få bo hos henne när vi kommer tillbaka till Auckland. Kan ni tänka er det hända i Sverige?? 

När vi ätit klart vår lunch och varit till turistbyrån hade klockan hunnit bli fyra redan. Det i kombination med att det spås bli regn i morgon gjorde att vi bestämde oss för att stanna i Coromandel Town över natten. När vi checkat in på campingen hängde jag och barnen vid poolen medan A gav sig iväg på en löptur upp på ett berg som ligger bakom campingen. 

 

Själv har jag varit lite småkrasslig i ett par dagar men hoppas att kunna sticka utan på tur i morgon.

Tack och god natt!

/Fru Elg

NZ levererar!

Rubriken på dagens inlägg stämmer verkligen. Vi har haft en alldeles fantastisk dag med upplevelser, sol, bad och lite fysiska aktiviteter. En kombination som är svårslagen.

Dagen började med att jag smög ut ur tältet på morgonen och snörde på mig mina joggingskor medan de andra sött sussade vidare. Jag var väldigt nyfiken på hur stigen bort till "Cathedral cove" så ut. På beskrivningen stod det angivet att det skulle ta 1,5 h enkel väg att gå men jag misstänkte att det nog var en rejäl överdrift. Dock är det svårt att bedöma när det inte anges i km utan i tid. Det visade sig inte vara särskilt långt och på en timme hade man ledigt sprungit fram och tillbaka samt tagit stopp för fotografering mm. När det dessutom gick att korta ner sträckan ytterligare genom att ta bilen en bit insåg jag att det skulle bli en perfekt tur för hela familjen. Och så blev det!

Vandringen var ganska kuperad och det var fantastisk utsikt över havet och en hel del klippöar som låg utströdda i havet. Själva "Cathedral cove" var en stor grottöppning mellan två fina sandstränder som ringades in av höga klippor på ena sidan samt havet på den andra. Dessutom så fanns en fin sandstensklippa att klättra på där det fanns steg infogade i väggen som gjorde klippan klättervänlig. Gissa vem som tyckte det var roligt att klättra där? Bilder på grottan och klätterklippan ser ni nedan. 

Efter en sen lunch tillbaka vid tältet så åkte vi iväg på dagens andra höjdpunkt, "Hot Beach". På ett ställe kring Hot Beach så finns det två varma källor som man vid lågvatten kommer åt från stranden. 2 km ner under marken så finns här en magmasten som är 170 grader och som värmer upp en vattenreservoar ovanför. Detta varma vatten letar sig sedan genom sprickor upp till dessa källor och är då ca 65 grader. Vid lågvatten så kan man gräva sig sin egna "hot pool" att bada i. Själva grävandet var kul för hela familjen och man var tvungen att kämpa på för rätt var det var så kom en lite större våg och hade man då inte hunnit göra tillräckligt höga sandvallar så var allt jobb förgäves. Det hände otaliga ggr men tillslut så hade vi åstadkommit "Elklake spa". På några ställen i poolen var vattnet så varmt att man inte kunde sitta men när man hittade den rätta platsen var det fantastiskt skönt. Ungarna tyckte detta var helkul och Tyra ansåg detta klämma sig in på andra plats över roliga saker hon gjort på resan, efter Sea World men före "kids club".....

Nöjda med dagen ligger vi nu i vårt lilla röda och de som är vakna av oss kan höra hur vågorna rullar in mot stranden.....

Panik

I morse tog vi sovrekord då vi inte vaknade förrän kl 9:30. En bidragande anledning var nog att vi flyttade fram klockan 2 h när vi kom till NZ. 

Eftersom barnen gärna ville ta ett bad och jag och A hade lite planering att göra så kollad vi om det gick bra att checka ut lite senare. Det gjorde det så vi fick ha rummet till kl 12.00. 

Vi visste från sist vi var i NZ att det kunde vara svårt att få plats på färjan mellan Nord och Sydön. Därför bestämde vi oss för att göra en grovplannering och boka färjan på en gång. Vilket vi såklart skulle ha gjort redan hemma i Sverige. Men vi hade det rätt körigt den sista tiden hemma så det prioriterades bort. Dessutom är A inte så mycket för att planera i förväg. Han är mer den typen som tänker "det löser sig sen". Det är förvisso sant att det brukar lösa sig men ibland blir det onödigt dyrt eller besvärligt.

Hur som hellst det är här PANIKEN kommer in i bilden. Efter en snabb överläggning kommer vi fram till att vi vill åka till Sydön någongång mellan 1-5 december och tillbaka till Nordön i slutet av december. Jag googlar och hittar färjebolagets hemsida. Går in på boka resa, väljer datum och trycker sök och får upp "sold out" på alla avgångar. Äh det var nog för att jag valt att åka en helg. Jag byter datum trycker på sök och får "sold out" byter igen och igen och igen och får samma svar. Nu börjar jag bli lite irriterad på att vi inte bokat tidigare. Men tänker "äh det är nog bara de billiga internet biljetterna som är slut och vi är ju flexibla så vi får helt enkelt åka den dag det finns plats. Sen tar jag upp telefon för att ringa och boka. Får svar direkt att "tyvärr vi har inga platser alls kvar i december för bilar men det finns Walk on biljetter. Nu börjar jag få lite panik vi har ju hyrt en bil för hela tiden och vi måste ha med oss den. Killen i bokningen informerar iaf om att det finns ett till bolag som kör färja på sträckan. Jag googlar igen och hittar igen det andra företaget. Nu ringer jag direkt hamnar i telefonkö men efter några minuter blir jag bortkopplad pga att det är för många som ringer "vänligen försök senare eller gå in på vår hemsida". Nu är lugnet som bortblåst och paniken ett faktum. Här är vi på vår drömresa och kommer inte att kunna åka till Sydön. Varför f...n bokade vi inte färjan redan hemma vi visste ju att det svårt att få plats sist.... Nu tar A över telefon med samma resultat. Men under tiden har jag lugnat mig och går in på hemsidan och söker och bingo det finns plats på en färja visserligen inte de billigaste biljetterna och inte den bästa tiden (halv tre på morgonen) men vi tar oss både till och från Sydön med bilen. Tillslut hittade vi till och med ett datum då vi inte behövde åka mitt i natten. Summa summarum A hade rätt även denna gång det löste sig! Men om någon av er tänker åka till NZ så tycker jag att ni ska boka färja i tid. Såvida nu inte hyr bil av ett bolag där man inte behöver ta med sig bilen över. Flera större hyrbilsföretag har så att man får nya bil när man byter ö. 

Efter denna pers checkade vi ut och tog en promenad i Auckland.

Framåt eftermiddagen hoppade in i bilen för att åka till Coromandel Penisula en resa på ca 16 mil. Snabbt gjort kanske ni tänker men att köra här är ungefär som att köra i Norge dvs smala vägar, många kurvor och backigt. 

Resan tog oss ca 3,5h utan stopp. Men det gjorde inget för landskapet är helt otroligt. Ett smakprov taget genom bilfönstret. 

I natt bor vi på en camping i Hahei som ligger alldeles vid havet. Vi trode inte att vi skulle plåga er med bilder på vackra stränder nu när vi lämnat AU men här kommer bilder på en till. Dessa är tagna vid halv nio precis när solen gått ner bakom bergen. 

Skrivet i ett svalt tält lyssnandes på vågorna som slår mot stranden.

/Fru Elg 

NZ - here we come!

Idag gjorde vi vårt sista framträdande på australiensisk mark och nu väntar nya äventyr på Nya Zeeland (om jag fattat det rätt stavas det så på svenska och New Zealand på engelska, men hädanefter blir det nog kort och gott NZ). Det känns faktiskt riktigt bra att vara här och för 12 år sedan när vi gjorde vår senaste långresa så var det just NZ som gjorde de starkaste intrycken på oss och det var hit vi helst ville komma tillbaka till. Vi har således höga förväntningar på detta land, vi får väl se om de infrias.....

Imorse vaknade vi upp av att Anna kom på att vi glömt kvar kameran i hyrbilen i går EM när vi lämnade in den hos Europcar. Efter en kort överslagsberäkning insåg jag att det fanns en liten möjlighet att jag skulle kunna springa från hotellet till hyrbilsfirman som låg vid inrikesterminalen och tillbaka till hotellet och möjligen hinna med shuttlebussen som skulle gå 07:50 och ta oss till den internationella terminalen. Jag fick lubba det jag kunde genom sydneytrafiken, hittade igen kameran OCH hann i tid till shuttlebussen som mina övriga familjemedlemmar skulle åka med. Uppdraget utfört således!

Efter denna, lite kaosartade, start på dagen så gick resan bra. Ungarna var ganska lugna på flyget och vi fick ut alla pinaler från flygplatsen. Dock är de ganska nitiska här och man måste uppge om man han campingprylar etc med sig och vi var tvungna att rota fram vårt tält som de skulle behandla på något sätt innan vi fick igen det. Nedan ser ni 3/4 delar av familjen med merparten av vår packning i väntan på att vi skulle få vår hyrbil.

Vår hyrbil visade sig vara både mindre, svagare och mkt mer sliten än vår tidigare hyrbil. Märket är Nissan och det ska bli spännande att se om den tar oss upp för alla backar på NZ, det känns inte helt självklart efter att tagit jungfrufärden från flygplatsen till hotellet där vi ska bo inatt. Vi byter således Stamford plazas åttonde våning mot Rendzvous Grand hotels 11 våning, nu börjar det likna nåt tycker ungarna!

Nyligen var vi en kortis ut på stan för att få något i magarna. Efter en hel lång dag med endast flygmatsportioner var inte direkt humöret på topp.

Nu försöker vi varva ner på hotellet så att vi kan komma in i en bra dygnsrytm. Vi har justerat klockan ytterligare två timmar och är således 12 timmar före er i Sverige. Således, god natt för oss och god morgon på er!

Sammanfattning av Australien

Boende

Av de 38 nätter som vi sovit i Australien har vi sovit 23 st i vårt lilla röda tält. Rätt mycket särskilt med take på att vi inte alls skulle sova i tält i Australien. Men det visade sig att det gick alldeles utmärkt. Men jag måste erkänna att det var lite drygt i norra AU (Airlie Beach och norr ut) eftersom det var så sjukt varm och fuktigt. Det var lite som att sova i en ångbastu. Sen hade jag lite ormskräck där uppe i norr. Men från att vi kom till Agnes  water har inte värmen varit något problem och de senaste nätterna har vi tom legat med igendragna sovsäckar. Kostnaden för att bo i tält på camping för oss var i snitt ca 45 AUD (280kr) medan vi betalat mellan 95 och 225 AUD de nätter vi bott inomhus. Vi kan iaf konstatera att det på de flesta ställen vi varit inte har gått att få en stuga för under 130-140 AUD. I Australien är alla priser man läser för 2 vuxna sen får man betala mellan10-30 dollar extra per barn som är över 2 år. 

Vad gäller campingar så har helt klart de campingar som tillhör kedjan Big 4 varit de bästa. De har varit både fräschast, haft mest faciliteter (tex, pooler, splashland, minigolf,tennisbana, etc), och väldigt barnvänliga. Dessutom får man nyttja alla faciliteter gratis om man bor där. En nackdel har dock varit att de ibland inte haft det bästa läget. 

Mat

Att köpa mat i affären kostar ungefär som hemma kanske till och med snäppet dyrare för vissa saker. Det som dock är billigare är de grönsaker som det är säsong för. Att äta ute är dock snäppet billigare än hemma i Sverige. Vi har lagat den mesta av maten själva men det har blivit några besök på Hungry Jacks de dagar vi åkt mycket bil. 

Eftersom alla campingar och parker har BBQ som man får låna och ofta är det dessutom den enda matlagnings möjligheten som finns så har vi grillat en hel del. Åtminstone 2ggr/ vecka har vi ätit grillade grönsaker (potatis/squash/champinjoner/rödlök/sparris), rökt skinka och en vitlökssås. Gott som snus!

Våra matkostnader slutade på 280 kr/dag i snitt. Mat är allt som är ätbart dvs även glass och godis.

De vuxnas höjdpunkt 

Första veckan i Manly - härlig blandning av strandhäng, motion, närhet till down town Sydney, siestor i lägenheten och inga måsten. En perfekt start på semestern med andra ord. 

På andra plats kommer de två tillfällena som vi snorklande på Great barrier reef. Det var riktigt häftigt att simma runt bland alla färgglada fiskar stora som små och för att inte tala om korallerna. Extra roligt var det andra gången då Tyra var med hela tiden i vattnet. 

Barnens höjdpunkt

Sea world - på frågan vad som barnen tyckte varit bäst/roligast i Australien så svarade i mun på varandra "när vi bodde på det där hotellet där det fanns vattenrutschkana, vikingabåtar och delfin show".  På andra plats kom kidscluben som de hade på campingen i Hastings Point. Det är bara att inse vi njuter av denna resa på olika sätt vi och barnen. 

Vackrast

Whitehaven beach - inte direkt någon högoddsare. Det är inte för intet som den listas som en av världens vackraste stränder.

På andra plats kommer däremot något som vi ramlade över mer eller mindre av en slump. När det var för dyrt att åka till Fraser Island så bestämde vi oss för att åka till Rainbow beach och just solnedgången som vi bevittnade uppe på Carlos sand blow kommer på en klar andra plats.

Positiva överraskningar

Barnens humör under vandringen till The Fort på Magnetic Island. Trots att det var gassande sol, uppförs backe (iaf en väg) och otroligt varmt/hett ute så knatade båda på och var på strålande humör. Båda tyckte att det var jätteintressant med de gamla lämningarna från Stillahavskriget (och vi vuxna tyckte utsikten var väldigt vacker!). 

Bilåkandet har gått över förväntan, både vad gäller inträffade incidenter (kan det bero på att alla verkar hålla hastigheten i detta land och att det rent allmänt körs ganska försiktigt?) och humöret i bilen. Visst har det ibland varit hög ljudnivå i bilen men ytterst lite gnäll trotts de 378 milen vi ändå åkte i 

AU. Vi har dock delat upp milen på flera tillfällen så det har faktiskt inte känts särskilt långt. 

Vad gäller överraskningar så måste ju bara det faktum att Anna varit ute och morgonjoggat INNAN frukost pressas in på denna lista över överraskningar. Ni som känner henne och hennes morgonhumör tror nog inte att det är sant - men så är det!

Saker vi kunde ha låtit bli

Så här i efterhand när det visade sig så dyrt att ta sig ut till Fraser Island så hade vi nog kunnat vara utan stoppet i Hervey Bay. Det var inte på något sätt ett trist ställe men det blev lite avslaget för vår del. 

Min (Andreas) surflektion för 70 dollar på Manly var väl inte direkt värt sitt pris. Kanske inte för att jag påstår mig vara överkvalificerad men för att jag lika gärna kunde ha hyrt en bräda själv och sprattlat runt på med lika stor behållning. 

Den finaste löpturen

Annas finaste löptur var turen på Manly där hon fick en fin utsikt ut över både Sydney och havet. Den mest minnesvärda var den då hon både fick se en cassawory och den första wallabien på Mission beach. Andreas lista toppas av turen på Noosa head och upp till fyren på Cape Byron, båda turerna längs klippiga kuster och fina stränder. 

Småsaker som vi minns

Vi har varit med om en massa saker som vi kommer att kunna leva länge på. Förutom de självklara stunderna som vi redan nämnt några av redan så tar vi även med oss händelser av mindre karaktär och som på något sätt gör dagen. Jag tänker på den ljumma kvällen i Brisbane då vi njöt av en kaffe latte på Starbucks. Det var härligt att bara sitta i folkvimlet och njuta av en lite större stad ett tag till omväxling mot alla campingkvällar vi hade haft. Jag tänker även på lunchstoppet vid fyren utanför Port Maquire där vi även såg delfiner och jag tänker på "the waterhole" vid Mossman Gorge som svalkade ovärderligt efter en lång varm dag utan bad. 

Dock tror vi ändå att det vi kommer att ta med oss mest från tiden i AU är just tiden. Tiden är allt vi har och att kunna spendera den, mer eller mindre 24 timmar om dygnet, med familjen är ett privilegium! Därför känns det bra att veta att vi många veckor kvar av vår resa......

Tillbaka i Sydney

Då börjar vår tid i Australien att lida mot sitt slut.  Imorgon klockan 10:30 lyfter planet som skall ta oss till Nya Zeeland och närmare bestämt Auckland. Nu känns det som att en liten sammanfattning av våra veckor i AU vore på sin plats men först kommer en redogörelse av dagen.

Som så många andra dagar började vi dagen med att knyta på oss joggingskorna och ta en joggingtur. Idag hade vi dessutom nöjet att springa på stigar och då menar jag riktiga stigar av jord och sand. Annars har de flesta stigarna här varit asfalterade. Det var härligt att ha jord under skorna på turen. Några vybilder från joggingturen

Campingen vi bodde på hade ett härligt poolområde med både bubbelpooler och en vanlig pool med en ström i där barnen gillade att simma. 

Vi hängde vid poolen fram till lunchtid då vi packade in oss i bilen. Idag skulle vi ta oss de sista dryga tio milen till Sydney flygplats, lämna igen hyrbilen och checka in på hotellet där vi ska bo i natt. Men vi ville ändå komma iväg i tid eftersom vi kommer norr ifrån och flygplatsen ligger söder om stan. Vi var inte så sugna på att komma till Sydney downtown i värsta rusningstrafiken. Jag blev rätt nostalgisk under bilresan då vi passerade Pymble. Jag bodde nämligen där i ca 4 månader för (håll i er nu) 17år sedan när jag var här. Oj oj vilka minnen som kom smygande. Med det ska ni slippa läsa om här. 

När vi lämnade in bilen hade den tagit oss närmare 378 mil sen vi hämtade ut den i Cairns. Väl incheckade på hotellet njöt vi av en underbar middag bestående av nudelsoppa och 1 dollars pizzaslicar, ska det lyxas så ska det! Dessutom bröt vi mot två grundregler då vi dels åt i sängen och vi dessutom hade TV:n på under måltiden....

Under kvällen passade vi på att Skypa med några nära och kära när vi hade bra uppkoppling. Det var härligt att både se och höra er! Dessutom imponerande av alla inblandade att ni hängt med i teknikutvecklingen.

Nu är det dags för en liten sammanfattning av veckorna i Australien. Men det tar vi i ett eget inlägg eftersom jag blev så trött. 

/A