Vår vana trogen var vi uppe innan tuppen och ni som känner mig vet att det inte är något som jag är i vanliga fall. Pappan och barnen tillbringade morgonen på stranden medan jag snörade på mig joggingskorna (bara det jogga innan kl 9). Jag har fått inta rollen som joggande turist eftersom Pappan har problem med vaden (gissa om han lider). Förövrigt är det sjukt många som är ute och springer här och då menar jag springer inte joggar och alla springer på framfoten inte en kotte som sätter i hälen. Hmm jag ska nog också testa det där med barfotalöpning. Hur som hellst så var jag ute på en grym joggingtur (för jag joggade inte sprang) i morse. Jag hade ett stort leenden på läpparna 99% av tiden för att det var så grymt vackert. Den resterande procenten hade jag hjärtat i halsgropen pga att det prasslade på sidan av stigen och jag såg något som ringlade/sprang in i skogen. Jag intalade mig själv att det var ofarliga ödlor....här kommer några bilder från turen
Sen fixade vi lite picknick (pastasallad) och tog färjan in till Sydney för att klappa på Operahuset och äta picknick i Botaniska trädgården.
Nu har klockan hunnit bli 19.00 och vi kämpar för fullt för att hålla oss vaken.
Grym springturistrunda du fick till. Hoppas Andreas vad blir bättre, självklart ska världen upplevas springandes. :)
SvaraRadera