När jag var var ca 10 år gammal har jag ett vagt minne av att jag, min far och mina systrar (eller åtminstone den äldre) åkte båt från Öland till Blå jungfrun. Det slutade ganska snabbt i att hela den närvarande delen av fam Elgesjö låg rejält däckade i sjösjuka. Fram tills idag hade jag lyckats förträngt den smått traumatiska upplevelsen. Men idag blev jag varse igen att jag nog gör bäst i att hålla mig på stadigt underlag (och för er som känner till den lilla dispyten om vi skulle hyra segelbåt eller inte - så kan jag konstatera att vi inte längre är oense....).
Hur som helst, sjösjuka eller inte, så var dagens tur ut på barriärrevet magnifikt! Solen sken från en klarblå himmel och det blåste inte mkt, vilket så här i efterhand var väldigt tur. Båtturen tog oss 50 km rakt ut i havet från Cairns och väl framme vid ett fint rev lågt lämpligt nog en stor ponton flytande som fungerade som bas för snorklingsturerna. Hela familjen kunde snorkla och alla tyckte det var häftigt, dock svalde vissa lite för mkt vatten och tog därför lite kortare turer. Främsta upplevelsen i mina ögon var att det var väldigt många olika sorters fiskar som var otroligt färggranna. Dessutom fanns en typ "tam" fisk som åtminstone var lika stor som Ville som kom så nära att man kunde klappa på den. Nedan kan man se pontonen som vi utgick ifrån.
Vi fick även passa på att åka en semi - ubåt, dvs den del som vi klättrade ner i var under vattenytan och hade stora fönster på sidorna.
Här är vi påväg hemåt igen efter en lyckad tur (och pappan har återfått färg i ansiktet igen.
Vi var ute mellan 9 och 17 och efter det styrde vi vår Hundai på rätt sida av vägen norrut och har nu slagit upp vårt tält på en camping. För första gången denna resa så sover vi inte i redan färdigbäddade sängar, glamourlivet har således tagit slut. Eller kanske har det tagit en paus för det är årminstonde 30 grader i tältet och med en hög luftfuktighet så ligger man inte direkt i sovsäcken om man säger så.......
Härligt att se och läsa om familjen Elg! Australien är fantastiskt och liksom mamma A längtar även undertecknad tillbaka när minnen genom er resa kommer åter. Har precis spenderat en vecka ute i Sthlm skärgård och kan bara konstatera att den i mitten av oktober inte är lika inbjudande som era barriärrev.
SvaraRaderaStora kramar! :f&m