Skräckfärd, volleyboll och en för övrigt slapp tillvaro

Nu va det ett tag sen jag skrev ngt här på bloggen. Vi har lite andra rutiner här i Thailand än vi haft det tidigare på resan. Förr knåpade vi ihop aktuell dags inlägg liggandes i sovsäcken i tältet men eftersom vi har lite andra vanor som innebär restauranger och en för övrigt lite mer social tillvaro med andra familjer här slocknar både Anna och jag så fort vi kommit hem till bungalowens sköna säng. 

Då dagarna dessutom tenderar att flyta ihop lite så kommer därför ett inlägg som kanske sveper över några dagar med några djupdykningar vi varit med om senaste dagarna.

Båttur

Varenda gång vi åkt båt under denna resa har jag och Anna konstaterat efteråt att "varför gör vi det här, vi är ju inga båtmänniskor....". Samma sak sa vi även efter båtutflykten som vi gjorde igår. Det var en tur som skulle ta oss till fyra olika öar innehållande både snorkling, simning genom en grotta och stopp för lunch på en fin strand. När vi kvällen innan bokade så tyckte vi det lät thailändskt charmigt att åka med en sk Long-tail båt, en ganska så liten träbåt med plats för kanske 15 personer. Det hela började dock väldigt dramatiskt då båten efter ca 50 minuters skumpig färd var tvungen att vända hemmåt igen då en lite pojke på ca 1,5 år troligtvis fick sådana feberkramper att han blev medvetslös. Vi noterade innan avfärd att han var ganska snorig och tyckte nog redan då att det var lite märkligt att ta med barnet på en heldag ute till havs. Hur det gick med pojken vet vi inte ännu då familjen bor någon annanstans. Dock var alla på båten ganska medtagna efter detta såklart och hade det inte varit för att pojken möttes upp strax utanför bryggan och blev hämtad av en annan båt så hade nog fam Elgesjö hoppat av i det läget. Nu blev det dock så att båtfärden till vårt första stopp blev 2 timmar istället för en och med tanke på sjön som gick så blev Anna den här gången sjösjuk. Lyckligtvis fattade hon beslutet att hoppa av vid första stranden med ungarna för att sedan bli upphämtat senare på dagen. 

Undertiden så hängde jag med på turen som innehöll två snorklingsstopp samt ett stopp där vi simmade genom en 80 meter lång grotta för att komma in i mitten av en ö med branta klippväggar längs sidorna. Man skulle kunna jämföra det som att då befinna sig inne i en vulkankrater. Detta var riktigt fint och var en trevlig upplevelse. Nedan ser ni mig inne i "kratern" och någonstans därbakom kan man skymta öppningen till grottan.

När vi väl var framme vid ön där vi skulle hämta upp Anna och ungarna så hade det blåst upp rejält och med tanke på att vi tyckte att det gick tillräckliga vågor när vi åkte ut insåg vi att hemresan skulle bli rejält skumpig. Nu blev den dock inte bara skumpig utan vågorna sköljde emellanåt in i båten och alla var genomblöta och ganska kalla. Det kändes inte alls bra att befinna sig i den situationen och tom jag var ganska orolig att något skulle hända. Om thailändarna som styrde skutan var lugna och hade koll vet jag inte men de fick iallafall slita hårt med att parera vågorna. Hade jag varit där själv så hade det varit en annan sak och jag skulle kännt mig ganska trygg även om vi tom skulle ha kantrat men med två barn och en skräckslagen fru var det inte så kul. Hur som helst så tog båten oss fram till hamnen igen och det var riktigt skönt att återigen ha fast mark under fötterna. 

Tilläggas 1: Anna tyckte det var bäst att jag skulle skriva om vår skräckfärd för att det skulle bli "lagom nyanserat"

Tilläggas 2: Ville sov hela den skumpiga färden hem och Tyra tycke de var roligt. Anna räknade tyst till 1000 och så började hon om igen.

Tilläggas 3: Varför lär vi oss aldrig att vi inte är några båtmänniskor?!

Nedan ett kort taget när det lugnat ned sig lite med kaptenen i bakgrunden och Ville sovande i förgrunden. 

Volleyboll

Som Anna nog nämnt så har jag kommit in i rutinerna som bla innebär att det är vollebollmatch kl 17 varje kväll. Det är en brokig skara människor som träffas och förutom jag och en fd hockeyspelare från Götet vars familj vi tillbringat en hel del tid med här så utgörs kärntruppen av "il Presidenti" från Italien, en snubbe som tydligen bor här stora delar av året och är lite av chef för spelet (det innebär att han står för boll och stegar upp planen, hans stående fras är förövrigt "in Italy it's always about loosing the first set"), av Tony från Tyskland, en gubbe som är ganska usel på att spela (oklart om det beror på talang eller intagande av otillåtna medel), av Jack från Frankrike, som när han inte är här tydligen är en framgångsrik DJ och av ett antal thailändare som alltid försöker smasha så hårt de kan och 99 ggr av 100 går bollen ut eller i nät. Någon finne och någon engelsman har även dykt upp. 

Spelet är alltifrån uselt till ganska bra och det blir av någon konstig anledning alltid jämna matcher. Igår var dock göteborgaren Markus förgrymmad att thailändarna inte är några tävlingsmänniskor (de tar ju inte spelet på allvar) och mitt lag kunde därför vinna i avgörande set pga lite större fokusering. Tilläggas bör är att Markus både offrat sina såriga fötter och tar även behandling innan mach för sina uppsvullna miniskknän..... Hursomhelst är det kul med lite spel och ikväll så blir det nog en dust igen. 

Vad kostar det då?

Det är billigt att vara i Thailand. Men ändå inte. Pengarna har en förmåga att rinna mellan fingrarna för om det är billigt tenderar man bara att köpa mer. Antingen så är det förrätter och efterrätter eller så är det en fruktshake eller frukt. Om inte annat går det att ta en massage eller få naglarna målade med blommor. En standardmiddag bestående av förrätt och huvudrätt samt dricka som inte utgörs av vatten går loss på ca 200 - 300 SEK för familjen, en massage en timme kostar 60 SEK och en öl 12 SEK på resturang och billigare om man går till en affär. Åker vi tuck-tuck till stan, ca 3 km kostar det 20 spänn. Vi betalar ca 500 SEK natten för vår bungalow (som är fin) och detta inklusive frukost. Summa summarum spenderar vi mer under en dag i Thailand än under en dag på NZ eller i Australien. Men å andra sidan lever vi ju som kungar här och skulle vi snåla så går det ju att skära ner rejält genom att bo längre från stranden och äta någon annanstans än på stranden. Nedan ett kort på barnen vid vår bungalow drickandes en kokosnöt samt en mangoshake (dock slutade det med att pappa drack upp det mesta) och när 3/4 delar av familjen fick massage idag.

Social samvaro

Efter några dagar här så kom vi i lag med två andra svenska familjer här som även hade barn i samma ålder som Ville och Tyra. Som ni säkert redan vet så har ju framförallt Tyra suktat efter kompisar men även jag och Anna har nog även saknat att träffa andra vuxna svenskar. Nu har vi umgåtts med dessa familjer varje kväll de senaste fyra kvällarna och det har varit väldigt trevligt för oss alla. Ikväll, som känns som sista riktiga kvällen på vår resa, så träffades vi återigen på favoritrestaurangen, Thai Cat, och firade lite extra. Vi passade även på att skicka iväg en "Happy Balloon" för att på något vis göra en fin slutklämm på vår fantastiska resa! Nedan är ballongen på väg att lätta ankar och ytterligare ner ett kort från "sista kvällen med gänget". 

 

Nu måste jag sluta blogga för Anna har bestämt att vi ska gå upp kl 7 i morgon eftersom det är vår sista dag här (och vi måste hinna hänga på stranden lite) och nu är klockan sent. Kl 11:30 kommer bussen som ska ta oss till Krabis flygplats för vidare transport till Bangkok. Auf Wiederschauen!